Tari ❤️ Ichsan
På söndagmorgon var det dags för Tari och Ichsans bröllop! I Indonesien är det vanligt att bröllopet är tidigt på morgonen. Redan kl 8 var den religiösa ceremonin, egentligen skulle den varit 7 men några dagar innan det var dags skickade Tari ett sms om att de flyttat fram ceremonin en timme. Så det är inte alls lika strikt som i Sverige med tiderna.
Kl 6 vaknade vi upp på morgonen för att äta lite frukost och göra oss iordning. Jag hade fått låna en folkdräkt från Hälsingland av Arvids mormor Elly. Det var jättekul att få bära traditionella svenska kläder på ett bröllop i en annan kultur. Tari sa innan att det var okej med klänningar som täckte knäna men eftersom de är muslimer kändes det både mer respektfullt och skönt att ha lång kjol för att passa in mer, vi stack ändå ut enormt mycket som västerlänningar.
Vi möttes upp i lobbyn ungefär 30 minuter innan bröllopet men pga trafiken var vi framme strax efter det startat. Den religiösa ceremonin börjar med Akad som är ett förbund mellan brudens pappa och brudgummen.
Vi fick under tiden smyga ut till Tari som satt på en annan plats, där fick vi chansen att ta foton med henne. Egentligen är det bara kvinnor som får vara där men de gjorde ett undantag för oss så efter en stund fick också männen följa med in.
Tari blev mot slutet av den relegiösa ceremonin följd in till sin man och familj av två fastrar (tror jag). Honvar så fantastiskt vacker, det är hon alltid men dessa kläder och sminket! Fransarna var i flera lager, klänningen alldeles fantastiskt. I håret hade hon mängder av flätade blommor och en stor krona i guld. Det märktes på henne, som hon också berättade senare på kvällen när vi åt middag ihop att det var tungt att röra på huvudet och svårt att skratta med allt smink. Tari är nog den jag känner som skrattar mest, så det var en utmaning för henne.
Mellan den religösa och den traditionella bjöds det på lite frukost (ris och kycklingsoppa). Sen väntade vi på att brudparet skulle komma in igen. Det var ett helt följe som dansade framför dem och efter gick deras familjer. Tari gick också fram och dansade ståendes på en massa blomblad. Hon berättade att hon övat framför youtube några gånger, första halvan tyckte hon gick bra sen skrattade hon mest för att hon inte kom ihåg någonting och bara improviserade. Det är inte superallvarligt men de hade sagt åt henne innan att le med stängd mun, det sprack ganska fort.
Efter det sitter brudparet upphöjda, med föräldrarna på sidan om och alla får köa för att gå upp och gratulera och skaka hand med dem.
Vi började med att äta mat, det fann massor att välja på och fler olika bord att köa till. Vi provade lite olika men Mariko och jag fastnade för ris med stekt kött och grönsaker som vi tog av fler gånger. Tari berättade på kvällen att de hade väntat sig omkring 700-800 gäster men det hade kommit 1900 personer, snacka om stort bröllop och många personer att hälsa på. Det hade dragit ut på tiden så de blev klara senare än beräknat, inte så konstigt.
De ropade också upp oss Tohoku alumner för att gå upp och ta en bild tillsammans med brudparet, så kul att vara bjuden till och uppleva ett så annorlunda bröllop mot vad jag är van vid. Under festen som var ungefär 11-14 blev jag och ibland Arvid tillfrågade väldigt många gånger om att vara med på bild, måste varit att vi stack ut så mycket med både utseende och kläder. Det gjorde mig ingenting, även om det kändes konstigt. Tari sa sen att både hon och Ichsan men också många andra hade uppskattat att jag kommit i folkdräkt, så det var kul!
På kvällen gick vi ut tillsammans och åt, det var kul att sitta länge tillsammans och prata om gamla minnen och vad alla gör nu! Tari och Ichsan tog oss till en jättefin indonesisk resturang med en liten sjö, där de hade jättegod indonesisk mat och dryck!
