Sendai Stories

När vi åkte från Phnom Penh så ville vi slippa stressen vi hade i Siem Reap, så vi bokade biljetten från hotellet istället. Allt gick väldigt smidigt, förutom att caféet bredvid tog alldeles för lång tid på sig att göra våra mackor, så vi strunade i dem och fick väldigt lite matsäck med oss. Men bussresan gick väldigt bra sen. Av någon anledning så ville de samla in alla pass innan vi kom till gränsen. Vi kände inte riktigt för att lämna ifrån oss dem, men det verkade gå lika bra att behålla dem. Vid gränsen verkade vi komma igenom snabbare än de andra, så vad det skulle hjälpa att lämna ifrån sig passen förstod ingen av oss.

 

Väl framme i Ho Chi Minh City så insåg vi ganska snabbt att vi hade tur som blev avsläppta bara ett kvarter ifrån hotellet. När vi checkat in så tänkte vi gå ut och se om vi kunde se Jasmine och Matilda som vi skulle träffa, vars buss skulle komma in strax efter våran. Vi gick runt lite, men när vi kom tillbaka till hotellet så fick vi veta att de hade kommit till hotellet bara fem minuter efter att vi hade gått! Som tur var så kunde de få ut nyckeln, så Matilda väntade på rummet. Jasmine hade tänkt som vi och var ute och letade efter oss. Men snart var vi alla samlade! Resten av dagen gick mest åt till att fika och äta och prata om vad vi hade varit med om på våra olika håll sen vi sågs sist. Middagen åt vi högst uppe på taket på ett ganska högt hus, med utsikt över staden! Det var verkligen en fin utsikt!

 

Nästa dag åkte vi allihopa ut till Cu Chi, ett område där många av tunnlarna från Vietnam-kriget finns bevarade. Vi fick lära oss hur människorna levde nere i tunnlarna under kriget. Vi fick se tunnlarna och även prova på att gå ner i dem. Även om de hade gjort dem större så att vi stora västerlänningar skulle få plats var de väldigt små så vi fick krypa för att komma fram. Vi fick även se många fällor och lära oss hur bra de var på att hålla tunnlarna hemliga. Efter Cu Chi så åkte vi till krigsminnesmuseet inne i Ho Chi Minh City och tittade på bilder och läste om själva kriget. Det var väldigt intressant att få lära sig mer om det, men också lite obehagligt att få se bilder på de som blivit drabbade, speciellt av allt gift som USA släppte ut över landet. Efter att vi sedan ätit god mat på en restaurang i närheten som gav 10% rabatt om man var turist så gissade vi vilket håll hotellet låg åt och började gå. Vi stannade på Starbucks och tog en fika och listade ut att vi minsann hade gått helt rätt och nu nästan var tillbaka vid hotellet.

 

Dagen efter åt vi en tidig frukost tillsammans med Jasmine och Matilda innan vi sa hejdå och tog en taxi till flygplatsen så vi skulle vara där i god tid.