Siem Reap
Nu har vi varit i Sieam Reap i två dagar. Vi kom fram rätt sent på kvällen den 19 efter en väldigt lång dag. Som vi berättade satte vi oss på tåget redan innan klockan 06am och var inte framme för att checka in på hotellet förrän framåt åttatiden på kvällen.
Innan vi åkte mot Kambodja hade vi noga läst på hur man skulle göra och vad som var viktigt att tänka på, vilket vi är väldigt glada för. När vi tog en tuktuk från tågstationen till den Kambodjanska gränsen hade vi hört att de ofta släpper av en vid ett visumkontor. Vilket helt och hållet är bluff, för ett kambodjanskt turistvisum köper man antingen på internet eller när man passerat Thailländska gränsen men ännu inte kommit in i Kambodja. Kort sagt blev vi också avsläppta på ett sånt kontor och tillsagda att vi måste skaffa visum innan vi kunde lämna Thailand. Vi struntade i vad dem sa och efter lite tjat lät de oss gå. Efter lite köande för att komma ut från Thailand fick vi våra pass stämplade och kunde gå vidare mot Kambodja. Vi hittade lätt till visumkontoret och började fylla i våra papper. Tyvärr upptäckte vi rätt snart att våra kontanter inte räckte och att man inte kunde betala med kort. Detta var vi inte ensamma om visade det sig när Arvid började prata med ett par tyskar/nederländare vars vänner hade varit borta en halvtimme för att hitta en bankomat. Efter att vi frågat några om möjligheten att låna pengar tills efter vi hade korsat gränsen gick Arvid iväg för att försöka hitta en annan lösning. Området mellan gränserna var enormt med mängder av kasinon där vi tillslut lyckades få ut lite dollar och kunde få våra visum. Sen var det bara att ställa sig i kön för att få passet stämplat och komma in i Kambodja. I kön träffade vi på ett trevligt Nederländskt par som vi sen hade sällskap med i taxin till Siem Reap, som var en drygt två timmar lång bilesa från gränsen. Efter lite krångel med taxichauffören som inte hade någon lust att köra oss hela vägen fram till hotellet av okända anledningar (eftersom han inte pratade någon engelska) kom vi till slut fram eftersom vi alla stod på oss och sa att vi inte tänkte betala förrän vi kommit fram för det var vad vi hade blivit lovade.
När vi väl kom till hotellet och det var dags att checka in upptäckte vi att de hade strulat bort vår bokning. Tack och lov är Arvid väldigt noggrann och hade sparat hela mailkonversationen. Efter lite om och men fick vi tillslut ett hotellrum (det sista) vilket tyvärr inte var städat än. Så småsvettiga, dammiga och trötta efter en lång resa tågresa var det bara att ta sig ut på gatorna och hitta någonting att äta innan vi kunde få vårt rum. Vi sprang på ett trevligt brittiskt par som visade var några bra resuranger låg och vi hittade snabbt ett ställe vi gillade. Efter ett par minuters väntande fick vi ett bord. Stället verkade rätt populärt för hela tiden stod folk och köade för att få napp på ett bord någon annan lämnade. Ett gulligt äldre par i matchande gula skjortor stod länge och tittade in i restaurangen. Eftersom alla bord var för fyra men de flesta som åt bara var par fanns egentligen många lediga platser. Det tyckte vi var onödigt. Så jag gick ner till det äldre paret och erbjöd dem att sitta med oss. Vi hade en supertrevlig middag som delades med ett par i åttioårsåldern från USA, de var på en jordenrunt resa i tre månader för att fira sin 50e bröllopsdag!
Efter en lång dag var det sedan skönt att kunna gå till ett rent och fräscht hotellrum, duscha och lägga sig mätt och glad.
Gårdagskvällen och idag har vi tillbringat med att åka runt och se på många av templen i området kring Angkor Wat, vi har bestämt att vi stannar här i fyra dagar för att hinna se allting i lugn och ro. Därför börjar vi också med att åka runt och se omgivningarna och de mindre templen först för att sen bygga upp och se större och mer spektakulära tempel vartefter, därmed kommer vi också avsluta dagarna i Siem Reap med att se Angkor Wat.
Vi är ledsna att det inte kommit upp några bilder på länge. Den här bloggportalen är inte den bästa att använda från mobilen. Försöker vi lägga upp några bilder så kommer ingenting upp alls. Jag hoppas vi kan lösa det på något smidigt sätt snart så att våra berättelser kan bli lite mer levande med bilder som också kan förklara allt vi är med om!
Innan vi åkte mot Kambodja hade vi noga läst på hur man skulle göra och vad som var viktigt att tänka på, vilket vi är väldigt glada för. När vi tog en tuktuk från tågstationen till den Kambodjanska gränsen hade vi hört att de ofta släpper av en vid ett visumkontor. Vilket helt och hållet är bluff, för ett kambodjanskt turistvisum köper man antingen på internet eller när man passerat Thailländska gränsen men ännu inte kommit in i Kambodja. Kort sagt blev vi också avsläppta på ett sånt kontor och tillsagda att vi måste skaffa visum innan vi kunde lämna Thailand. Vi struntade i vad dem sa och efter lite tjat lät de oss gå. Efter lite köande för att komma ut från Thailand fick vi våra pass stämplade och kunde gå vidare mot Kambodja. Vi hittade lätt till visumkontoret och började fylla i våra papper. Tyvärr upptäckte vi rätt snart att våra kontanter inte räckte och att man inte kunde betala med kort. Detta var vi inte ensamma om visade det sig när Arvid började prata med ett par tyskar/nederländare vars vänner hade varit borta en halvtimme för att hitta en bankomat. Efter att vi frågat några om möjligheten att låna pengar tills efter vi hade korsat gränsen gick Arvid iväg för att försöka hitta en annan lösning. Området mellan gränserna var enormt med mängder av kasinon där vi tillslut lyckades få ut lite dollar och kunde få våra visum. Sen var det bara att ställa sig i kön för att få passet stämplat och komma in i Kambodja. I kön träffade vi på ett trevligt Nederländskt par som vi sen hade sällskap med i taxin till Siem Reap, som var en drygt två timmar lång bilesa från gränsen. Efter lite krångel med taxichauffören som inte hade någon lust att köra oss hela vägen fram till hotellet av okända anledningar (eftersom han inte pratade någon engelska) kom vi till slut fram eftersom vi alla stod på oss och sa att vi inte tänkte betala förrän vi kommit fram för det var vad vi hade blivit lovade.
När vi väl kom till hotellet och det var dags att checka in upptäckte vi att de hade strulat bort vår bokning. Tack och lov är Arvid väldigt noggrann och hade sparat hela mailkonversationen. Efter lite om och men fick vi tillslut ett hotellrum (det sista) vilket tyvärr inte var städat än. Så småsvettiga, dammiga och trötta efter en lång resa tågresa var det bara att ta sig ut på gatorna och hitta någonting att äta innan vi kunde få vårt rum. Vi sprang på ett trevligt brittiskt par som visade var några bra resuranger låg och vi hittade snabbt ett ställe vi gillade. Efter ett par minuters väntande fick vi ett bord. Stället verkade rätt populärt för hela tiden stod folk och köade för att få napp på ett bord någon annan lämnade. Ett gulligt äldre par i matchande gula skjortor stod länge och tittade in i restaurangen. Eftersom alla bord var för fyra men de flesta som åt bara var par fanns egentligen många lediga platser. Det tyckte vi var onödigt. Så jag gick ner till det äldre paret och erbjöd dem att sitta med oss. Vi hade en supertrevlig middag som delades med ett par i åttioårsåldern från USA, de var på en jordenrunt resa i tre månader för att fira sin 50e bröllopsdag!
Efter en lång dag var det sedan skönt att kunna gå till ett rent och fräscht hotellrum, duscha och lägga sig mätt och glad.
Gårdagskvällen och idag har vi tillbringat med att åka runt och se på många av templen i området kring Angkor Wat, vi har bestämt att vi stannar här i fyra dagar för att hinna se allting i lugn och ro. Därför börjar vi också med att åka runt och se omgivningarna och de mindre templen först för att sen bygga upp och se större och mer spektakulära tempel vartefter, därmed kommer vi också avsluta dagarna i Siem Reap med att se Angkor Wat.
Vi är ledsna att det inte kommit upp några bilder på länge. Den här bloggportalen är inte den bästa att använda från mobilen. Försöker vi lägga upp några bilder så kommer ingenting upp alls. Jag hoppas vi kan lösa det på något smidigt sätt snart så att våra berättelser kan bli lite mer levande med bilder som också kan förklara allt vi är med om!
Kommentarer
Trackback
